Jag tycker att jämställdhet borde vara en självklarhet, och den åsikten är inte speciellt provocerande i dagens samhälle. Det är självklart för mig att vi alla är lika värda, att vi inte ska bedömas utifrån kön, utan utifrån person (om en bedömning alls är nödvändig).
Jag är också medveten om att verkligheten inte ser ut så. Vi lever i en värld som är långt ifrån jämställd och vi utsätts varje dag för situation där vi blir bedömda utifrån om vi är kvinnor eller män.
På radion pratar de om radarpar denna vecka och när de har ett radarpar, som består av en man och en kvinna i studion, frågar de hur det är att jobba så nära någon av motsatt kön.
När jag läser intyg på jobbet och det är en kvinna som är sjukskriven från sitt arbete så beskrivs det ingående att mannen fått ta över det som behöver göras hemma. Detta beskrivs sällan eller aldrig när situationen är omvänd.
Ja, vad kan man säga, världen är full av exempel på situationer där vi gör könstillhörigheten till en fråga, trots att det inte alls är nödvändigt, när vi inte ens borde fundera på det för det är ointressant vilket kön man tillhör i de sammanhangen.
Jag tycker att jag är ganska bra på att se såna exempel och kanske därför så stör det mig att jag själv begränsar mig för att jag är kvinna. Två exempel på detta som jag upplevt alldeles nyligen:
- Jag skulle till mitt gamla jobb för att hälsa på och säga ett ordentligt adjö och tänkte att det skulle vara kul med ett quiz... om mig!
Sen tänkte jag att det kan man ju inte göra. Det är ju att sätta sig själv lite väl mycket i centrum. Men jag vet flera män som skulle göra precis så utan att ens tveka. Mitt argument var så klart inte att det inte går för att jag är kvinna, men förmodligen är det för att jag är kvinna som jag hittar argument för att inte genomföra ett sådant quiz.
- Häromdagen hamnade jag på Mensas hemsida. De har ett snabbtest för att få en fingervisning om sin IQ. Jag kunde inte motstå frestelsen, utan gjorde testen och är ganska nöjd med resultatet, jag skulle enligt det ha högre IQ än 85% av befolkningen i Sverige. Inte så tokigt. Men jag har inte vågat säga det till någon. Trots att jag är oerhört stolt över resultatet. Jag vet flera män som använder ett sådant resultat som sin främsta marknadsföring (varav några kanske dessutom svävar en aning på sanningen). Jag däremot har svårt att skryta om min intelligens för att det gör man bara inte. Jag har inte alls lika stora problem att skryta om att jag är bra på att baka eller sticka eller sy, eller att jag är bra på att lyssna eller att jag är snäll. Men gud bevare mig om jag som kvinna försöker hävda att jag har hög IQ.
Jag blir så attans arg på mig själv. För hur tusan ska jag kunna förvänta mig att världen, samhället och mina medmänniskor ska sluta begränsa mig och sig och varandra på grund av kön, när jag själv begränsar mig lika mycket. Jag tycker att alla vi kvinnor som faller i dessa eller liknande gropar ska försöka sluta begränsa oss själva och göra det vi vill och vara nöjda med det vi är stolta över även om det är okvinnligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar