En av mina närmaste vänner har en sjukdom som innebär att hennes balans inte fungerar som den ska. Detta innebär att världen hoppar omkring framför ögonen på henne. Hon har en del andra begränsningar också. Det är ett oerhört jobb att kompensera något så självklart som balans. Det som vi andra tar för givet, att kunna röra sig som vanligt, att man när man går rakt fram kommer rakt fram.
Jag beundrar min vän. Hon kämpar hela tiden och hittar nya lösningar som hon testar och antingen förkastar eller införlivar i livet. Det är spännande att gå vid sidan om henne och höra och se hur hon kämpar och kommer framåt trots allt. Hade det varit jag hade jag gett upp för länge sedan. Jag vill bara säga att en del människor är så inspirerande att man blir varm i hjärtat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar