Våld mot kvinnor

En vän la upp en länk på sociala medier, som ledde till en sida med 2 bilder, den ena på ett lyckligt par på deras bröllopsdag, den andra bilden tagen bakifrån på samma par, och där ser man att mannen håller fast kvinnans arm, som är täckt av blåmärken. En sida som behandlade det otäcka ämnet våld mot kvinnor. Det dröjde inte länge innan kommentarer välde in. Massor av män som ansåg det vara orättvist att man alltid pratar om att kvinnor blir slagna av män och aldrig om det motsatta.

Jag vill börja med att poängtera att våld aldrig någonsin är acceptabelt. Med det sagt så måste jag ändå säga att jag blir uppgiven och förbannad av dessa kommentarer. Att det är vanligare att kvinnor är offer och män förövare när det gäller våld i nära relationer är tämligen välkänt (vilket inte innebär att det motsatta aldrig sker). Det är en viktig fråga att lösa, inte bara för att ingen människa ska behöva utsättas för våld i något sammanhang (utom möjligen de som väljer att boxas). Var och en av dessa kvinnor berövas makten över sina egna liv av en annan person, en person som de vid något tillfälle valt att leva med. De är inte fredade ens i sitt eget hem. Det i sig är ytterst allvarligt.

Det är också ett symtom på en syn på kvinnor allmänhet, som är förskräcklig. Det värsta är att kommentarer som de som skrevs är en bekräftelse på denna kvinnosyn och en enorm förminskning av problemet. Att män också är utsatta gör inte problemet med att kvinnor är utsatta mindre. Så klart ska vi arbeta för att våld i alla former, men i synnerhet i nära relation försvinner helt och hållet. Det är inte till hjälp i den kampen att en del män (och kanske ett fåtal kvinnor) ständigt försöker lägga locket på och förminska problemet. Om de människorna har den politiska makten, kan vi glömma ett jämställt samhälle. I grund och botten är det en värderingsfråga, om vi vill ja jämställdhet behöver vi alla tänka igenom vilka konsekvenser det får för oss i vardagen, och förändra våra tankar, ord och handlingar. Vi kan inte påstå att en fråga är ogiltig bara för att en annan fråga inte behandlas. I stället kan vi lyfta båda frågorna. Det borde inte vara så svårt.

En av anledningarna till att jag numer kallar mig feminist och inte jämställdhetsivrare är just detta, att det finns massor av stora och små händelser, som man stöter  på i vardagen, men som man inte märker förrän man börjar titta närmare på dem. När jag "bara" var för jämställdhet, hade jag troligen nickat och hållt med männens kommentarer, utan att reflektera att det är just de kommentarerna som egentligen andas en viss bismak av -kvinnor är inget värda och ska bara hålla tyst. För mig blir det allt mer viktigt att vi för samtal som innebär att allas åsikter räknas och att ingen försöker tysta någon annan på grund av deras kön. Män och kvinnor är lika mycket värda, det är hög tid att det syns och märks överallt.