Värderingar

Det där med värderingar är ganska intressant. De är som djupt rotade åsikter som vi bara har utan att riktigt veta varför. Jag tänker mig att värderingarna formas och omformas under hela livet och att de sociala och kulturella sammanhangen är avgörande.

Om jag tittar på mina egna värderingar så har jag en del som jag fått och förstärkt genom mitt yrkesliv, andra har jag fått från min tid i kyrkan. Men så ibland tittar ryggmärgsvärderingarna fram, de som liksom bara finns där utan att ha blivit inbjudna. Jag misstänker starkt att de kommer från mina föräldrar.

Att sätta sig ner och tänka kring sina värderingar är intressant och hjälper oss att få en större förståelse för oss själva och omgivningen. Men när vi tänker på våra värderingar borde vi kanske också fundera på vilka konsekvenser dessa får i vårt dagliga liv.

Min starkaste värdering som jag gärna skryter med är att alla har lika värde. Men vad innebär det och hur yttrar den värderingen sig i min vardag? Det innebär till exempel att jag anser att alla människor har rätt att behandlas rättvist och okej. Men är jag beredd att ta strid för det? Ska jag vara ärlig så är svaret ibland. Ibland orkar jag säga ifrån när det anställs inkompetenta män framför kompetenta kvinnor på jobbet. Ibland tar jag mig för att skänka en del av mina pengar till dem som har det svårt. Ibland tar jag debatten om att man faktiskt är lika mycket värd som alla andra även om man utför elaka handlingar och uttrycker vansinniga åsikter. Men titt som tätt blundar jag och vandrar vidare när jag ser felaktigheter i samhället, eller så snackar jag mer än jag handlar.

Jag tror ändå bergssäkert på att alla har lika värde. Det kan ingen ta ifrån mig, men jag tänker också att jag inte alltid är så bra på att leva som jag lär. Så är det med nästan alla mina värderingar. De får liksom inte totalt genomslag.

Jag tycker att det är viktigt att vi tar hand om vår miljö, men väljer ändå ibland alternativ som jag vet inte är bra.
Jag tycker att män och kvinnor ska behandlas som individer och inte som kön, ändå stickar jag dinosaurier till nyfödda pojkar och dockor till flickor.
Jag tycker att konsumtionen börjar urarta och att det är förfärligt att leva i ett slit- och slängsamhälle, ändå köper jag massa saker som jag inte behöver och drömmer om en surfplatta.

Jag har massor av exempel på detta, och jag tänker att det är bra att tänka på sina värderingar ibland och att ha dem som vägvisare för vad som är viktigt i livet och låta dem få konsekvenser i livet.

Dock måste jag lägga in brasklappen om att en värdering inte alltid är positiv eller laglig och att man kanske också bör vara beredd att stöta och blöta dem med andra för att pröva om de håller.