Låt mig berätta en kort historia. Min unge kompis går första året på fritids, hans mamma berättade för mig att hon irriterar sig en aning på att de inte källsorterar sina sopor på fritids. Detta för att någon i personalen bestämt sig för att det är onödigt eftersom "allt ändå hamnar i samma binge senare".
I detta finns det, förutom det faktum att argumentet är felaktigt, två problem som jag ser det. För det första det pedagogiska problemet med att barnen ser att det finns ställen där man inte källsorterar och att personalen vid frågor från barnen med stor sannolikhet kommer att ge felaktig information till barnen.
Men det stora bekymret är det faktum att man i denna kommunala verksamhet väljer att inte följa de direktiv som fastställts av politikerna. Det är ett allvarligt demokratiproblem. Jag råkar veta att man i den berörda kommunen har högt ställda miljömål och ett av dem gäller sopsortering i alla verksamheter. Det har politikerna bestämt för att de anser att det är det som folket vill. Som anställd i kommunen spelar det ingen roll om man verkligen tror att sopsortering är onödig, eller ens om man skulle ha rätt i att den är onödig, det är ens jobb att genomföra det som politikerna har bestämt.
Som anställd i kommun, landsting och stat har man en speciell roll i samhället. Man har ett ansvar för att politiska beslut blir verkställda. Politiska beslut som ska spegla folkets vilja, man ska alltså i förlängningen verkställa folkets vilja. I det sammanhanget och med det i bakhuvudet måste man följa de direktiv man får, det är inte rätt att göra som man vill hur som helst. Det är ett stort demokratiskt problem om vi inte kan lita på att de beslut som politikerna fattar följs av dem som ska genomföra dem. Oavsett om det är små eller stora beslut.
Sen finns det så klart en annan aspekt på sammanhanget och det är de som innebär att man ser saker som inte blir som de borde. När man skär ner i vården och vårdpersonalen ser att det inte går att ge folk adekvat vård till exempel. Då anser jag att man måste säga ifrån, men inte genom att inte göra sitt jobb, utan genom att använda andra vägar, prata med sin chef, ordna möten med politikerna, skriva insändare i tidningarna, rösta annorlunda. Allt man kan för att det ska bli en förändring. Men man kan inte låta bli att verkställa beslut bara för att man är av en annan åsikt.
Jag tror att personalen i de politiskt styrda organisationerna hade haft lättare för att hitta rätt i den rollen om de fick mer utbildning i vad det innebär att arbeta i offentlig förvaltning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar