December.. Den absolut minst stressiga månaden på året. Så tycker jag!
Fördelen med att vara vuxen, barnlös och ensam är att ingen vill umgås i december, vilket ger gott om tid att köpa julklappar, städa lägenheten, jobba, träna, koka knäck, baka småkakor och äta skumtomtar.
Förra året var det jättejobbigt att vara ensam i december, det blir liksom väldigt påtagligt när man bara hör om andras barns luciatåg, eller bråken om var julen ska firas, bekymren kring att man behöver åka runt till släkten för att fira jul flera gånger eller när facebook överöses av lyckliga familjebilder. Det är lätt att bli avundsjuk när man ser alla andras fantastiska och perfekta liv i december.
Men i år undviker jag facebook sedan några månader tillbaka,vilket innebär att jag inte vet om andras lycka. Jag njuter av att få vara ensam och ostörd. Jag tycker om att det är lugnare på gymmet för att andra är på glöggfester, julklappsbyten och luciafiranden, eller trängs i köerna i affärerna för att hitta julklappar. Jag har ordnat allt jag måste, jag kommer utan problem hinna med allt jag "måste" innan jul.
Egentligen har inget förändrats (förutom att jag inte är mitt i en depression), jag är fortfarande avundsjuk på er som har någon eller några att dela livet med i dessa tider. Jag hoppas att ni kan stanna upp och inse att stressen är en konsekvens av att ni fått en stor gåva, nämligen en familj. En partner att mysa med, barn att älska. Det innebär också i många fall att ni får dras med partnerns ursprungsfamilj och ändra era vanor. Men stanna upp ett tag och titta på honom eller henne och inse att det ni har tillsammans är fantastiskt.
Nästa år hoppas jag att jag också har någon att stressa inför julen med. I år tänker jag dock möta julen som den är när man är ensam och inte låta avundsjuka förstöra. Julen är ju ganska fin ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar