tisdag 12 augusti 2014

Skrivkonst

Jag läser en bok som heter "Vad är vetenskap?" En bok som tar upp 101 frågor kring vetenskap på ett lättsamt sätt. Boken är skriven av en man vid namn Martin Ingvar, som är professor i medicin och verkar vara en man som har koll på vad han gör. Boken är i grund och botten bra och trevlig och förklarar en del fenomen på ett sätt som man önskar att man fått dem förklarade på när man läste på universitetet.

Men det är en sak som stör, han har inte koll på språket och har uppenbarligen inte haft någon vettig som korrekturläst texten. Det är en del grammatiska fel och en hel del slarvfel, glömda bokstäver och liknande. Det retar mig så oerhört att jag emellanåt velat kasta boken i soptunnan, vilket är synd på en annars trevlig bok. Jag tycker att det blir allt vanligare i böcker, tidningar och inte minst på nätet med dålig svenska i seriösa texter. För mig blir det svårt att ta dem på allvar. Det här handlar uppenbarligen inte om människor med läs- och skrivsvårigheter, för de flesta som har det är enligt min erfarenhet väldigt noga med att se till att saker som ska läsas av andra kontrolleras så att det blir rätt. Det här handlar om en brist som jag inte vet vad den beror på, men en jag får en känsla av att språket blir allt mer sekundärt. Det är inte viktigt att det är korrekt när det bara är texter som ska ut till allmänheten.

Inget kunde vara mer fel. Vårt språk är oerhört kraftfullt och den skrivna texten framkallar känslor och tankar hos läsaren. Ska vi lära oss något av en text behöver den vara trovärdig, inte vara i innehåll, utan också i framställning. Jag menar inte att det behöver vara högtravande och akademiskt, utan bara att det ska vara rätt.

1 kommentar:

  1. Amen!
    Jag kan inte nog hålla med dig! Slarvigt och dåligt språk är irriterande, och tyvärr har det, i alla fall för mig, förmågan att helt överskugga textens innehåll.

    SvaraRadera